I går morse packade vi in oss i bilen, Lilla E och jag. Solen sken. Det kändes som vår. Vi styrde norrut och landade i Falkenberg runt nio tiden. Där väntade god frukostbuffé och en mycket kär gammal vän.
Jag och AT har känt varandra i ganska så exakt 31 år. Det kan gå lång tid mellan gångerna, men när vi väl ses känns det som att tiden har stått still. Gårdagen var inget undantag. A är också mamma, till två små. Det blev en hel del snack om det. Men vi pratade om annat än barn också, jag lovar. Om vikten av att vara ekonomisk till exempel. Hemma hos A fick jag möjlighet att se mig själv i helfigur. Det händer sällan numera. Jag och J har inte tagit tag i det där än. Att skaffa en helfigursspegel alltså (vadå, vi har ju bara bott i vårt hus i snart två år...). Det hör till min vardag att spegla mig i allt från altandörrar till tv-skärmar. Ibland frågar jag J om hur jag ser ut men eftersom jag vet att han alltid svarar "bra" eller "fin" så litar jag inte riktigt på honom. Nåväl, åter till gårdagen... Hemma hos A hängde en prima helfigursspegel. Och jag passade på, man får ju göra det när man har chansen. Jag tyckte jag såg ganska hygglig ut.
Efter A och Falkenberg körde vi vidare norrut. Hem till LB och hennes nästan alldeles nya bebbe. Nu har hon och hennes man tre stycken. Så fina allihop, inte minst det lilla minsta trollet. Käraste liten vad du är söt!
Hemma hos L var legot uppdukat. Jag byggde en liten bil med något tveksamma däck. Lilla E fick prova på ett Spöket Laban baby-gym. Tydligen måttligt imponerande. L bjöd på paj med ost, skinka och tomat. Sallad till. Det var mycket gott. Den som åt upp sin mat fick en god kaka till efterrätt. Jag åt upp min mat jättefort.
Man blir hungrig av att vara ute på Road Trip.
När jag en stund senare gick på toaletten hittade jag en badrumsvåg. Jag och J äger ingen badrumsvåg. Vi vill ha det så. Vi tror mer på att man ska sluta äta när det börjar bli svårt att knäppa byxorna. Men när en våg ändå bara står där, vilket den gjorde i går, har jag så otroligt svårt för att inte ställa mig på den. Så det gjorde jag ju givetvis. Och man kan väl säga som så att den bild som jag en stund tidigare hade fått av mig själv, genast blev mycket mindre smickrande. Nästa gång jag ser en våg ska jag fan ignorera den totalt. Alternativt bara luta mig emot den litegrann.
Efter mat, lek och vägning upptäckte jag att Lilla E:s senaste dagar av klängighet och ihärdiga tuggande nu har resulterat i två små risgryn i underkäken. Vårt lilla hjärtegull har börjat att få tänder. Jag tycker det är som magi. Och det var ju så roligt att träffa L, hennes fina barn och att prata om ditten och datten. Att jag dessutom fick tillfälle att bygga lego är en fantastisk bonus.
Ja, sen åkte vi hem Lilla E och jag. Lilla E med sina små tänder och jag med knäppta byxor. På vägen hem lyssnade vi på P3 och såg en älg. På rätt sida av viltstängslet. Vi känner att vi är väldigt nöjda med vår Road Trip. Kanske att vi gör något liknande snart igen.
Slut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar