Om ett flöde.

För nåt år sen träffade jag en kvinna som kunde läsa mig som en öppen bok. Ja, bokstavligen. Det var omvälvande. Spännande. Fascinerande. Rörande. Hon kunde känna in mig, liksom se mitt innersta på ett sätt som jag aldrig tidigare hade upplevt. Berättelsen om mitt liv, som hon målade upp för mig, var just då inte helt klar. Jag förstod nog inte riktigt vad hon menade. Nu, så här lite efteråt, har det mesta fallit på plats. Vissa menar att man skapar sitt eget öde. Och det må vara sant, men samtidigt händer det att saker bara faller på plats. Utan att man egentligen vet hur. Kvinnan berättade saker om J och E som hon omöjligt kunde ha vetat. Hon beskrev vårt hem och vårt stora intresse för att resa och se världen. Hon beskrev mig som barn och hur jag nu fungerar som vuxen. Hon förutspådde min älskade sons födelse som en del av ett flöde, en kedja av positiva saker som skulle hända mig. H föddes i maj förra året. Sedan dess har det liksom rullat på... Musikhjälpen i Stockholm, nytt band och snart väntar världens roligaste sång-äventyr. Personlig utveckling, trivsel och lycka! Jag har fortfarande, precis som alla andra, dagar då allt känns piss och bara trist. Dagar då jag önskar att jag hade vunnit den där tvåmiljonersvinsten och bara kunde ge fingret åt höjda boräntor och andra energislukande detaljer. Men nog känner jag av det där flödet kvinnan pratade om. Och jag mår så bra. Och jag ska göra vad jag kan för att den känslan ska stanna kvar. Länge!