Solbrännan börjar blekna. Jag fryser. Det är en konstig känsla.
Jag hade nästan glömt bort hur det känns. Det var längesen, flera månader sen. Hemligheten ligger i att ta på sig mer kläder. Men det har jag inte fattat ännu, eller så vill jag inte fatta. För jag vill så gärna stanna kvar i sommaren. Gå barfota, i sandaler, i linne. Jag har morgonskor på mig inomhus. Vägrar strumpor. Ett tag till. Sommaren är slut. Det är så det är. Den har varit fantastisk på många sätt. Nu hoppas jag på en riktigt härlig höst med klara dagar och fina färger. Och sen, om två månader, är jag - är Vi, tillbaka i värmen. I Thailand. Det blir bra. I väntan på det går jag ut och hämtar posten.
Uppdatering: Några timmar senare har jag och E varit ute på en lång skön promenad. Solen lyser från en nästan molnfri himmel. Inga tunga kläder. Inga strumpor i skorna.
Vi såg många trollsländor och en jättestor gräshoppa. Skolgårdarna ligger inte längre öde. Kroppstemperatur - för närvarande stabil.
